Misslyckats eller lyckats?? Bedöm själv. Ser mig i spegeln och konstaterar att jag är lätt rosig i ansiktet, nästan lite vårsolsröd. Tittar på det sovande barn nr 1 (som eg är nr 2) och han ser likadan ut. Visst sol och snö ger färg men jag har inte varit ute.. nåt virus han dragit hem från skolan? Innan jag börjar googla kommer barn nr 2 (som eg är barn nr 1)ner från sitt rum på ovanvåningen och ber mig sluta elda för det är varmt så man inte kan andas... I min värld har jag lyckats? men ligger ändå under filten?och jag andas helt utan besvär

Summering av 2013....????

Det har flyttat in en hel del nya bekantskaper i mitt liv. Fantastiskt. Människor jag inte för mitt liv trodde jag hade nåt gemensamt med. Det säger inget negativt om dom, det säger mer om mig och mina korkade förutfattade meningar. Men jag gör om och gör rätt och är glad att dom dök upp. Ni gör mitt liv betydlig roligare?.
Familjen. Tja vad ska jag säga... To bad för er andra att jag drog högsta vinsten där. Finns inget jag inte kan berätta utan att få support. Visst mamma har väl höjt ögonbrynen och gapat som en fågelholk ett par ggr men det har gått över efter en stund. Johan lär jag aldrig kunna chocka så där e jag safe;)))
Jag då... Ja det blir väl ingen ändring där. Morgontrött, babblar för mycket, snusar och svär som en skogshuggare...
Men jag vet iaf att det finns dom som tycker om och har roligt med en lumberjackgirl??

Som att strö guld på en hundskit??

Prestigekamper gör konstiga saker med oss kvinnor. Vi gör saker eg hatar (springer), säger saker vi inte menar (att det känns skönt efter man sprungit) och tar till hjälpmedel som vi tycker e sjuuukt nördiga (runkeeper). 17 dagar till ska jag leva i denna lögn. Och allt detta för en nickelallergiframkallande halsdekoration som åker i en låda direkt jag kommer hem. Och det viktigaste... Att springa fortast av den kvinnliga fägringen på Michelsens. Men för att gardera mig lite om nu dom andra ligger i hårdträning, så tänker jag satsa lite på dressyren. Andas snyggt, trampa under mig, ha bra schvung i steget och korrekt samling. Det viktigaste är inte att vinna det är att ha kul. Jo säkert.... Ok jag kan klara att ramla på målsnöret, har ju hänt för men det ska göra ont på både mig och mina kombattanter innan det är verklighet.
Lycka till Anna, Maria, Carina och 2xJenny

Flitens lampa lyser hos mig även 1 Maj. Ja jag jobbade, förvisso i solsken och omgiven av vackra djur men iaf. En vacker flicka stannade mig och ville visa en ny modell av ridbyxor. Svart vaxat bomullstyg med mockaskoning och stora mocka bitar fram på låren. Dragkedja ist för kardborre på vaden... Riktigt snygga och eftersom jag tillhörde eventets sponsorer skulle jag (specialprice for you my lady) få dom för 1300:- ist för ordinarie 2200:-. Inom loppet av sju sekunder stod jag på en bänk i en av Bajamajorna och speglade min akter och fyyyy faaan va snygga dom var. Som tur var hann jag på vägen tillbaka till montern inse att jag ju faktiskt SÅLT hästen för snart ett år sen. Skönt då sparade jag dom pengarna. Tillbaka i montern står det två danska ryttarinnor och dom går fullkomligt i spinn över hur brallorna såg ut... Jaha nu ligger det ett par ridbyxor på Henriksdal och viskar ta mig, ta mig på lördag när jag kommer dit. Den flickan är säljare ut i fingertopparna och om hon hinner fånga mig på vägen till restaurangtältet på lördag så ger jag mig fan på att förutom ridbyxorna säljer på mig ett matchande ridspö och ev en ny dressyrsadel... Trots att jag bara har en hund.

Ganska kul m statistik, iaf om den är lätt avläst och ger intressant information. Tex hur många som kollar och framförallt hur många besökare som kollar ofta, typ varje dag...
Inte kan väl jag vara så intressant? Är det nåt speciellt offentliggörande, avslöjande eller kanske detaljer att gnida sig i som en Labrador i en rutten kanin. Tyvärr kan man inte ta reda på vem det e som e så nyfiken, och jag skiter ju i vilket... NOT!! Antingen är det nån som gillar mig eller vad jag häver ur mig och det e ju kul. Eller så e det nån som stör sig och retar sig nåt djävulskt och då e det ännu roligare. Febern gör mig sjukare än vanligt?

Från ingenstans dök han upp i mitt liv och vägrar släppa taget. Som en fästning med tillhörande virus.
(Mamma läs allt innan du ringer och skäller ner mig)
Och det var mina barn som tyckte att han kunde tillföra nåt i mitt liv. Ok i början var han kul, fick mig att le, röra lite på höfterna och göra matlagningsprocessen lite roligare. Nu e han bara DRYG. Och alla dessa tomma löften... Fest hos Mange, Mange bjuder. Jo säkert.
Inte ett gille så långt ögat kan nå och inte fan bjuds det på något heller. Den enda utdelningen av detta möte e håliga hossor på ungarna efter timmar av "shufflande" på parketten och att jag kommer aldrig ta en människa som kallar sig Mange på allvar.

Står i begrepp att flytta in till centralorten. Min stora skräck är ju det här med hundarna i byn, eller iaf dras ägare. Reflexklädda i sextonficksjackor varav 15 fickor är fulla med skitpåsar i glada färger, säkert både fyllda och tomma påsar, och illaluktande leversnittar. Och jag vet, inte mitt problem men ändå kan inte låta bli att reta mig. Inte helt olikt mig...
Problemet är snackandet och luktandet. Jag vill inte veta vad din hund äter, heter eller är för ras och framförallt vill jag inte att min hund kör nosen i arslet på allehanda byrackor. Tack men nä tack. EllaBellaBoppe har liksom jag en liten trogen vänkrets och finner därför ingen anledning att springa runt i byn och snusa andra i arslet för att vinna poppispoäng. Ni kommer nog att se både min hund och mig men vi håller oss på vår sida av trottoaren.